- Annonser -

BLOGG

Det kan omöjligen vara en lätt uppgift att politiskt leda en kommun, speciellt om man är i minoritet som fallet är i Norrtälje kommun. Efter snart 4 år har vi sett ett krampaktigt styre som blint i övertygelse om sin egen förträfflighet genomdrivit en mängd beslut som varit mer eller mindre ogenomtänkta men som även har klubbats utan vare sig dialog eller förankring hos medborgarna. Men med facit i hand så är det på sin plats att så här i slutet av mandatperioden skicka ett litet grattis, för styret har konsekvent lyckats med i stort sett allt man har företagit sig.

Självklart måste vi konstatera att den tekniska finten där minoritetsstyret såg till att man fick majoritet i alla nämnder och kommunstyrelsen var ett mästardrag av episka mått. Hur det gick till är för mig ännu dolt i dunkel men om man lokalt lyckades övertyga oppositionen i skuggan av decemberöverenskommelsen att detta var det enda möjliga eller om det nu var så att man påstod att demokratin skulle ha gynnats av att även de mindre partierna skulle få platser i alla nämnder låter jag vara osagt.

Oavsett så har oppositionen i kommunens formellt största och viktigaste beslutsorgan, kommunfullmäktige suttit i majoritet. En majoritet som från början till slut har haft alla möjligheter att sätta krokben för många av de beslut som minoritetsstyret effektivt drivit igenom.

Och varför är frågan som många av oss ställer nu när det är dags för samling kring valurnorna. I fyra år har tex Moderaterna haft över 12.100 betalda timmar för att arbeta i opposition vilket motsvarar den en och en halvtidstjänst man har haft med sina oppositionsråd.

Tänk er själva, 4 år, över 12000 timmar, det borde ha resulterat i som minst ett fantastiskt oppositionsarbete där man effektivt bedrev oppositionspolitik. 12.000 timmar betalda av kommunmedborgarna med syfte att fördjupa demokratin. Men lika mycket som alla dessa timmar faktiskt är, lika tyst har det varit. Utspelen och alternativen har från det ledande oppositionspartiet lyst med sin frånvaro.

Att man nu efter fyra års stillasittande på avbytarbänken vädrar morgonluft gör saken knappast bättre. För vilka ska man styra med om man får möjligheten är frågan som vi alla borde ställa oss? Om man som oppositionsparti i majoritet inte har lyckats att samla oppositionen, hur ska man då kunna lyckas samla ett eventuellt styre i majoritet om man vinner valet?

Självklart är man tyst om detta och något alliansutspel kommer vi inte att få se. Centerpartiet som krampaktigt lyckats hålla sig kvar vid grytorna i 20 år kommer självklart inte agera innan man vet valresultatet.

I riksdagsvalet är det ganska tydligt vilka som avser att regera beroende på valresultat. Även om saker kan förändras när valsedlarna har räknats så är fingervisningen ganska tydlig. Men i vårt kommunval så får medborgarna hålla sig till tåls. För när du lägger ner din röst i valurnan i september så vet du faktiskt inte alls vad du röstar på. Antalet möjliga kombinationer på tex 9 partier gör det nästan lättare att gissa lotto-raden och även om vi kan utesluta vissa kombinationer (?) så gör det knappast saken bättre.

Jag ska inte gissa valutgången, för än hinner mycket vatten rinna förbi bygget i hamnen. Jag ska heller inte anta, för alldeles för många i den politiska församlingen har inte antagit klart än. Och jag ska heller inte säga, för det är något som vi alla gör gemensamt den där söndagen i september där 1460 dagar ligger i potten.

Daniel Toresson

- Annonser -
DELA