- Annonser -

DEBATT

För en tid sedan besökte jag ett lantbruksmuseum, och det gav mig en ordentlig tankeställare. Hade jag gått runt själv och tittat på gamla maskiner, redskap och fordon, så hade jag inte alls förstått lika mycket som nu när jag hade en f.d. lantbrukare vid min sida. Jag kom då att tänka på många av dagens unga som inte har någon kontakt med landsbygden längre, och allt som hör där till.

Hur många unga vet hur våra lantbruksdjur faktiskt mår och lever på riktigt, utan att referera till en video på Facebook utan källkritik t.ex.? Hur många unga vet idag hur maten i Sverige produceras egentligen?

Våra lantbruksdjur i Sverige idag lever under världens strängaste djurskyddsregler. De reglerna innebär bland annat att de djuren mår och behandlas mycket bättre i Sverige än i andra länder. Exempelvis har våra djur större yta att leva på per individ, de får gå utomhus mer än i andra länder inom EU m.m. trots deras beteskrav och dessutom får dem väldigt lite antibiotika i jämförelse med andra länder. I Sverige ges djuren antibiotika endast när de blir sjuka efter noggrant övervägande, medan de flesta andra länder ger det i förebyggande syfte. Konsekvensen av det blir att ju mer antibiotika vi får i oss, desto mindre hjälper den mot sjukdomar. Idag använder vi antibiotika mot allt från halsfluss till cancer och ett skräckscenario vore att vi inte hade något botemedel dessa sjukdomar i framtiden.

Nu menar jag absolut inte att vi ska sluta köpa och äta kött, utan att vi lär överväga vart köttet kommer ifrån. Om det inte redan är förstått så är det bästa att köpa svenskt kött men även andra produkter så långt det går ur fraktens och miljöns perspektiv. För att lättare kunna förstå hur mycket bättre svenskt kött faktiskt är kan jag berätta att användandet av antibiotika i Sverige är ca 12 mg/PKU (populationskorrektionsenhet), medan användandet på Cypern, i Spanien och Italien, vilket är det högsta användandet i världen, är ca 40 gånger mer.

Många tror säkert att maten hamnar i affärerna bara så där utan att tänka på egentligen hur. I själva verket ligger det en hel del arbete bakom. Att vara lantbrukare är inte direkt något 07-16 jobb fem dagar i veckan, snarare ett 06-21 jobb sju dagar i veckan. Med andra ord är det inget jobb utan en livsstil. Visserligen är arbetet mycket lättare nu än vad det var förr i tiden tack vare all ny teknik, dock har många av lantbruken blivit mycket större. Fördelen med större lantbruk är att det kan försörja fler människor, men nackdelen är att kunskapen koncentreras till några få. Inte nog med det, konkurrensen från billig importmat är nästan övermäktig och väldigt orättvis. Så länge inte alla länder har samma regler kring livsmedelsproduktion, kommer vi, i duktiga Sverige, straffas för att vi följer de hårdaste reglerna i EU.

Alla de ovannämnda sakerna tillsammans bidrar till en högre kvalité men också till en högre kostnad för de svenska lantbrukarna. Därför ska man aldrig tveka till att välja svensk mat. Jag uppmanar dig att söka upp en lantbrukare och ta åt dig av kunskapen, snart kan det vara försent.

För Landsbygdspartiets Ungdomsförbund
Ordförande Jennifer Breitner, Ervalla, Örebro
Måns Holmqvist, Ringarum, Nyköping
Fredrik Andersson, Risby, Uppsala
Christopher Sörengård, Ervalla, Örebro
Martin Kähäri, Storfors

Ansvarig skribent:
Jennifer Breitner
Sörgården 513
718 95  Ervalla
0703447641
jennifer.breitner@landsbygdspartiet.org

- Annonser -
DELA