- Annonser -

DEBATT

Samverkansstyret med Socialdemokraterna i spetsen sprider nu budskapet att skolan får mer resurser och inte mindre. Skolans resurser ökar i år med 46,7 miljoner kronor framför man, samtidigt som det finns ett tufft sparbeting. Det blir ganska förvirrande. Får skolan mer pengar eller inte?

Svaret är att anslaget för litet. När man räknat av inflation, lönehöjningar och att verksamheten växer med fler barn (volymökningen beräknas till 11 procent under åren 2018-2020), så innebär denna ”satsning” ett sparbeting för 2018 på 30 miljoner kronor, och på tre års sikt med totalt 90 miljoner kronor. Det framgår tydligt av beslutshandlingarna när kommunfullmäktige tog beslut om budgeten i november 2017.

Ett visst utrymme för effektiviseringar finns det alltid vid volymökningar. Ett barn mer per klass kanske inte gör så stor skillnad kostnadsmässigt, men vid en så kraftig volymökning som 11 procent och när de flesta klasser redan är fullproppade med elever blir det problematiskt. Det är egentligen ganska enkel matematik. Om antalet lärare förblir detsamma samtidigt som antalet elever ökar, så ökar även klasstorlekarna. Enligt tjänstemännen på barn- och utbildningskontoret medför besparingarna även färre lärarvikarier, neddragningar inom elevhälsan, större barngrupper i förskolan och färre förskolelärare.

Att marknadsföra detta som en satsning för närmast tankarna till ”alternativa fakta”. Det går inte att med hedern i behåll påstå att man satsar samtidigt som man genomför ett sparprogram som i bästa fall kan beskrivas som naivt.

Det kan även konstateras att det kan bli svårt för kommunen att ta del det extra statliga stödet till skolan, som regeringen avsatt 6 miljarder kronor till. Ett villkor för att ta del av medlen är nämligen att kommunen inte samtidigt sänker de egna kostnaderna för undervisning och elevhälsa. Samverkansstyrets besparing kan med andra ord komma visa sig bli en dyr besparing.

Robert Beronius

Liberalernas representant i barn- och skolnämnden

- Annonser -
DELA