”Dagens fastighetsmarknad liknar slutet av 1980-talet”

Antalet påbörjade nya lägenheter väntas sjunka med 30 procent 2019 jämfört med 2017 och bostadspriserna väntas falla med närmare 9 procent fram till 2022.

0
152

Säsongsrensade data indikerar att både det första och utvidgade amorteringskravet har haft en kraftigt negativ men temporär effekt på antalet sålda bostadsrätter i Sverige som helhet. I Stockholm verkar dock den negativa effekten vara mer bestående. De senaste årens stora uppsving i antalet nya bostäder uppvisar stora likheter med det i slutet av 1980-talet och som föregick fastighetskrisen i början av 1990-talet.

– Det går inte att utesluta att även andra faktorer än amorteringskravet har bidragit till den stora varaktiga nedgången i Stockholm men vi håller det för troligt att amorteringskravet är en viktig förklaring, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Den kraftiga ökningen av antalet påbörjade bostäder de senaste åren visar en mycket likartad utveckling med marknaden i slutet av 1980-talet och som föregick 1990-talets fastighetskris. 80-talets byggboom gick hand i hand med en kraftig kreditexpansion som följdes av en kraftig åtstramning i efterfrågan på bostäder. De reala bostadspriserna föll med 30 procent. De senaste årens uppgång i byggsektorn har gått hand i hand med en kraftig kreditexpansion vilket föranlett införandet av bland annat amorteringskravet. I Stockholm verkar amorteringskravet haft en bestående negativ effekt på marknaden.

– Det är en delikat balansgång hur kreditexpansionen ska hanteras utan att efterfrågan på bostäder stryps på liknande sätt som skedde i samband 1990-talet. Även om 1990-talskrisen hade sina särskilda förklaringar, manar den till viss eftertanke, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Bostadsinvesteringarna väntas falla med 30 procent och antalet sålda nya bostadsrätter minskade kraftigt under våren hos i princip alla byggbolag. Detta i kombination med det kraftigt ökade utbudet av nya bostäder, stigande boräntor och fallande bostadspriser gör att antalet påbörjade nya lägenheter bedöms falla med uppemot 30 procent mellan 2017 och 2019.

– Vi har ett stort behov av nya bostäder sett till att det råder bostadsbrist på många orter. Det är samtidigt viktigt att det som byggs också kan efterfrågas av de som har störst behov av bostäder. Det manar till eftertanke kring vad som byggs och att de som förväntas efterfråga bostäder också har möjlighet att kunna köpa dem med hänsyn tagen till kreditregler och annat, säger Robert Boije.

Bostadspriserna väntas falla med uppemot 9 procent till 2022 trots att priserna stabiliserats något efter sommaren. Bostadspriserna väntas falla med knappt 9 procent fram till 2022 till följd av svagt stigande boräntor framöver. Prognosen bygger på att Riksbanken börjar höja reporäntan första kvartalet nästa år och att den rörliga boräntan är uppe på 2,5 procent den 1 januari 2022 och femårsräntan på 3,4 procent.

Hur detta kommer påverka Norrtälje återstår att se. Minoritetsstyret bestående av S+C+MP har prioriterat tillväxt och lagt stora resurser på att utveckla den nya stadsdelen i hamnen.