Terese Bengard är verksamhetschef på Hela Sverige ska leva. Hon har tidigare varit kommunalråd för Socialdemokraterna i Ragunda kommun i östra Jämtland. Terese kan man följa på twitter under @TBengard.
- Annonser -

”I Roslagens famn på den blommande ö. Där vågorna kluckar mot strand och vassarna vagga och nyslaget hö. Det doftar emot mig ibland. Men hej, alla vänner som gästa min ö. Jag är både nykter och klok. – Evert Taube”

När Landshypotek gjorde en undersökning om var svensken helst vill bo så hamnade landsbygden i topp. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva gjorde en undersökning som visade att landsbygdsborna var mest nöjda med sitt val av boende och nyss kom Trendrapporten 2018-2019 av Svensk Fastighetsförmedling som visade att svenskarnas riktiga drömboende ligger på den svenska landsbygden. Det uppger nästan var tredje. När svenskarna beskriver sitt drömboende är det ingen tvekan om att de flesta vill ha en villa med sjötomt. De finns ju många av i skärgården.

Men om man ska kunna bo i Sveriges landsbygder och skärgårdar måste det göras möjligt. Idag dras service ner. Förskolor och skolor stängs. Kollektivtrafik centraliseras. En färja är en bro; en väg på vatten och då kan vägen inte stängas av. Lika lite som att man inte kan sluta ploga vägarna i norr när det snöar. När vi dessutom får veta att ”du får skylla dig själv som valt att bo där” blir man ju bara så less, och samtidigt ledsen.

För att kunna ha besökare i skärgården under några få sommarveckor förutsätter det att det bor folk där året om. Att det finns en grundläggande service och möjligheter att bedriva verksamhet. Men det ska inte bara vara för att besökarna ska trivas som man bör upprätthålla möjligheterna att bo och verka i Sveriges landsbygder. Vi har historiskt sett gjort detta i århundraden, vi trivs att bo på landsbygden och i skärgårdarna, vi betalar skatt som alla andra och bör få vara med och dela på de gemensamma resurserna.  Och ha vettiga förutsättningar för att kunna göra det. Jag har än så länge inte stött på några landsbygdsbor som i min värld begär orimligt mycket. Snare tvärtom. Vi är nöjda med det lilla.

Om politiker och beslutsfattare inte var så snäva i sina ramar. Om de läste samma undersökningar som jag skulle inte visionerna vara att bygga 10 nya städer i Sverige och förtäta det som redan är tätt. Utan dra nytta av de som redan finns. Skapa förutsättningar för samhällen att utvecklas och kanske hellre bygga nya byar – smarta byar – för att tillgodose delar av bostadsbristen.

För det krävs egentligen inte så mycket för att få till detta. Men det många vill ha är ju en fungerande infrastruktur – att kunna ta sig till och från jobbet eller skolan eller affären. I Norra Sverige handlar det om att vägarna ska fungera och järnvägen upprustas och byggas ut. I skärgårdarna att färjan går, att det finns båtplatser eller bygga broar. Idag ingår också, förutom el och VA den digitala infrastrukturen i de basala behoven. Att vara uppkopplad även om man inte bor i city.

Det är ofta lite mer komplicerat att bygga i glesbygd och skärgård då naturen utgör hinder men det borde gå precis som när man byggde ut telefoni och el. Precis som alla andra vill också vi som bor på landsbygden känna oss trygga. Att polisen kommer när man ringer eller att det finns fungerande räddningstjänst och sjukvård. Detta borde vara nått som vi i välfärdsstaten Sverige skulle ha en minsta nivå på. Därefter är det service av olika slag; både livsmedel och drivmedel men även tillgång till utbildning och arbeten. En stor centraliseringsvåg har svept i Sverige under decennier och det har utarmat framförallt den offentliga servicen på mindre orter. Här måste det ske en förändring och det är snabbt.

Varför är det då så svårt att få till bostadsbyggande på landsbygden? Det är en kombination av avsaknad av finansiering, bankernas värdering av hus på landsbygden och osäkra kommuner med lite medel i kassan som har svårt att satsa. I vissa fall kan strandskydd ställa till problem, eller att det inte finns kommunalt VA-nät till fastigheten. Men det behövs också andra sätt att bygga på. Idag är det dyrt och komplicerat med upphandlingar och regelverk som försvårar möjligheterna till småskaligt byggande.

Det behövs ett nytt sätt att tänka, ett nytt sätt att värdera boende på landsbygden, en ny politik för bostadsutveckling i hela landet – uppenbarligen VILL många bo där men de hindras idag. Att då uteslutande koncentrera sig på att bygga i städer verkar bara dumt. Det försämrar i sin tur dessutom utvecklingen i hela landet som vi så gärna vill ska ske. Jag hoppas att de kommande politikerna kan se helheten, lätta på regelverk, ställa krav på bankerna och omvärdera den rådande bostadspolitiken så att hela Sverige kan leva.

Terese Bengard, verksamhetschef Hela Sverige ska leva

Läs mer om organisationen Hela Sverige ska leva här

- Annonser -
DELA