Sjömätning i Stockholms skärgård ger nya rutter för kollektivtrafiken – över 100 nya risker har hittats

0
56

Nu har stora delar av Stockholms skärgård sjömätts för första gången sedan slutet av 1800-talet. De nya sjömätningarna har resulterat i att över 100 risker blivit kända längs den sjöburna kollektivtrafikens rutter.

– De nya resultaten kommer att påverka rutterna för kollektivtrafiken i Stockholms och Ålands skärgårdar och spara både restid och bränsle, säger Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi på Sjöfartsverket.

Stora delar av Stockholms skärgård har med några undantag aldrig sjömätts med moderna mätmetoder. Vissa områden har inte sjömätts sedan de handlodades i slutet av 1800-talet. Tack vare ekonomiskt stöd från EU har områden där den kollektiva sjötrafiken passerar sjömätts under 2016 och 2017 med hjälp av Sjöfartsverkets sjömätningsfartyg Anders Bure. Sjömätningarna får nu en direkt effekt på den sjöburna kollektivtrafiken i området.

De senaste åren har stora delar av Stockholms skärgård sjömätts för första gången sedan slutet på 1800-talet. Mätningarna har avslöjat en mängd tidigare okända grunda områden och inneburit flera nya rutter för skärgårdstrafiken. Bild: Sjöfartsverket

– Projektet ADAPT har gett stora resultat och visar varför det är viktigt att just mäta på grunda vatten. Det här gynnar inte bara kollektivtrafiken i de här områdena utan även andra aktörer och fritidsbåtstrafiken, säger Magnus Wallhagen. 

För Waxholmsbolaget, som bedriver sjöburen kollektivtrafik i Stockholms skärgård, innebär sjömätningarna åtskilliga förbättringar.

– Vi har hittat tidsvinster och avvärjt en massa säkerhetsrisker och därigenom också minskat miljöbelastningar i vår verksamhet. Vi åker hela tiden nära land och nu har vi hittat nya vägar. Främst gäller det justeringar och förkortningar i befintliga rutter, säger Richard Borgström, sektionschef på Sjötrafiksektionen på Trafikförvaltningen, Region Stockholm, där Waxholmsbolagets trafik ingår. 

Något som även kommer att gynna både resenärerna och klimatet i form av både tidsbesparingar, säkrare rutter och minskade koldioxidutsläpp.

Sjöfartsverket prioriterar utifrån sitt uppdrag sjömätning och sjökortsprodukter för handelssjöfartens räkning. Det innebär att djupförhållandena i de stora farlederna är väl kända med stor noggrannhet. Utanför farleder är det dock andra förhållanden när det gäller djupdata. Det är fortfarande mer regel än undantag att platser i den svenska skärgården inte sjömätts sedan förra sekelskiftet, alltså långt innan den moderna mättekniken.

– Det är mycket positivt att vi genom sjömätning på grunda vatten kan bidra till säkrare och energieffektivare sjöfart, men djupdata på grunda vatten bidrar också till ett viktigt kunskapsunderlag för havsmiljökartering, havsplanering och klimatanpassning i skärgårdsmiljön, säger Magnus Wallhagen.

Resultaten från sjömätningarna i projektet ADAPT är införda i djupdatabasen och finns med i kommande sjökortsprodukter. Resultaten har också kommunicerats som underrättelser för sjöfarande (Ufs), och även överlämnats till Waxholmsbolaget.