- Annonser -

Kommunens nyligen införda landsbygdspeng på totalt 500.000 kronor har inneburit ett stort antal ansökningar från olika delar av kommunen där olika föreningar söker stöd för sina idéer. Den ekonomiska föreningen Väddönavet med sikte på en hållbar utveckling för hela Väddöbygden vill nu samordna bygdens intressen och behov.

Potentialen nyttjas inte
I sin ansökan till kommunen beskrivs Väddöbygden som ett väl fungerande område av kommunen. Med sin närhet både till stad och natur och som redan idag har ett starkt näringsliv och aktiva företag inom besöksnäringen konstateras också att potentialen som bygden har inte nyttjas.

”Väddönavet blir den samlade kraften”

Bakom Väddönavet står många av de lokalt föreningsaktiva och engagerade företagarna.  Väddönavet ska bli den samlande kraften mellan företag, föreningar och intressenter, där syftet är att samordna arbetet för utvecklingen av bygden. På så sätt ser man sig också som en samtalspartner till kommunen med bred förankring lokalt.

”Fyra konkreta projekt”

I sin ansökan har föreningen angivit fyra konkreta projekt som är starten för sin verksamhet;

Projekt 1: Starta en lokal utvecklingsgrupp som fungerar som styrgrupp för Väddönavet.
Projekt 2: Ta fram en lokal utvecklingsplan för Väddöbygden
Projekt 3: Utveckla lokala träffpunkter för permanent och fritidsboende
Projekt 4: Inventera bygdens unika resurser tillsammans med det lokala förenings- och näringslivet.

Totalt ansöker föreningen nu om drygt 100.000 kronor som kan behövas till externt stöd i de olika projekten. Pengarna ska användas till arbetet att skapa tre träffpunkter (Singö/Grisslehamn, Älmsta och Björkö) och att genom dessa stärka bygdens identitet. Träffpunkterna ska vara en mötesplats där såväl fritidsboende som permanentboende ska kunna träffas. Väddönavet vill se att man under ”lågsäsong” har öppet en dag i veckan och under sommarmånaderna kunna ha öppet alla dagar i veckan.

”Nedlagda skolorna ger en möjlighet”

För Björkö-Arholma och Singö som tidigare drabbades hårt av de nu genomförda skolnedläggningarna finner föreningen nu en möjlighet att använda dessa tomma lokaler till att bli en del i bygdens utveckling. Det förutsätter att kommunen som idag äger byggnaderna är tillmötesgående i de redan inledda samtalen om att överföra dessa skollokaler till bygderna lokalt. Byggnaderna som idag står tomma kostar fortfarande kommunen pengar för både underhåll och värme och trots beslut redan 2016 om att de ska avyttras har inget hänt.

- Annonser -
DELA