Ingrid Landin(MP), Ulrika Falk(S), Olle Jansson (S) och Anders Olander(C)
- Annonser -

Under den senaste mandatperioden har Socialdemokraterna bildat minoritetsstyre tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet. (S,C,MP). Många hade stora förväntningar på det nya styret efter valet 2014. Löften om mer demokrati, en utökad medborgardialog, en effektivare näringslivspolitik och stora satsningar på de kommunala skolorna hade bland annat utlovats. De tre kommunalråden Ulrika Falk, Berit Jansson och Ingrid Landin gjorde vid en presskonferens en storstilad deklaration hur bra allt skulle bli nu när de tre partierna skulle regera.(Anders Olander (C) har ersatt Berit Jansson)

Men blev det egentligen någon kursändring när den borgerliga majoriteten byttes ut? Fick Socialdemokraterna (största partiet i minoriteten) gehör för sina budskap som t ex  ”alla skall med” eller lyckades det tidigare borgerliga partiet Centern få gehör för sina yrkanden? Miljöpartiet var nog mest glada för att man fick vara med och alla de mjuka frågorna som man tidigare drivit fick vika åt sidan när man hamnade vid makten.

Om vi skall summera denna mandatperiod så blir det tyvärr en rätt tråkig läsning:

• Skolans kvalitet – här kan man verkligen tala om ett totalt misslyckande. Innan Kjell Janssons borgerliga majoritet lämnade över makten hade man försökt stänga tio av de små skolorna men när man stötte på hårdnackat motstånd från folk ute i bygderna så drog man klokt nog sig tillbaka. Men när Olle Jansson (S) tog över drevs processen på ett så klumpigt och brutalt sätt att man till slut utlöste en folkomröstning där 82% av de som deltog förkastade idéen med att stänga de små skolorna. Detta fäste minoriteten inget avseende vid eftersom man redan stängt nästan alla de små skolorna med större klasser, mer bussresor, undervisning i baracker, lärare som fick en extra arbetsbelastning och över 100 elever som lämnade 9 klass i grundskolan utan gymnasiebehörighet som följd. För att lägga lök på laxen utfärdade man så ett sparkrav på skolan om 90 miljoner! Misslyckande är det enda ord som passar in tyvärr.

• Äldreomsorgen – vi blir allt fler som blir äldre i Norrtälje kommun och då räcker inte pengarna till kvalitativ äldreomsorg. Under 2018 har man höjt avgiften för hemtjänst för brukarna med 15-25%. Man har dessutom sänkt ersättningen till utförarna av hemtjänst med nästan häften vilket redan inneburit en konkurs och fler är på gång. Tiohundra AB som ägs av kommun och Landstinget gick 12 miljoner back på hemtjänsten. Ett underskott som med största sannolikhet måste täckas med skattepengar. De privata utförarna som inte har några skattepengar att täcka förlusterna med går i konkurs och detta kommer att drabba de äldres möjligheter att välja utförare.

• Kulturen – som skapar det innehåll i vårt dagliga liv som vi alla är beroende av för vår hälsa och vår personliga utveckling har kommunen behandlat styvmoderligt och i strid med gällande kommunallag. Principbeslutet att alla skall betala marknadsmässiga hyror för sina
lokaler innebar bland annat att Kultursparken och Norrtälje Ateljeförening som tidigare haft subventionerad hyra hos Campus Roslagen AB (kommunalt bolag)förlorade sina lokaler. Att kommunallagen säger att denna typ av beslut i kommunala bolag alltid skall tas av kommunfullmäktige fäste minoriteten inget avseende vid. Orkar inte beskriva alla turerna kring Roslagsmuséet men inte har det blivit bättre under denna mandatperiod.

• Ekonomi – Kommunalskatten är hög 33 kr per hundralapp betalar Norrtäljes invånare
vars medelinkomst 2015 var 21 700 kr brutto. VA avgiften är landets högsta och skall höjas varje år med 12,5% fram till 2025. Renhållningstaxan har också höjts. Kommunens upplåning som vid maktskiftet var ca 500 miljoner (ca 20 000 per invånare) är nu ca 4 0000 miljoner (dv s ca 80 000 kr/invånare).

• Bostäder – fortfarande är det ca 500 unga människor som bor kvar hemma i väntan på en egen bostad. Eller har flyttat härifrån. I Norrtälje kommun byggs nästan bara lägenheter i Norrtälje stad och en stor del av dessa är bostadsrätter som ungdomar och yngre familjer inte har råd att köpa. När hyresrätter byggs i Norrtälje stad blir hyran också relativt sett för hög för ungdomar.

• Jobben – under de senaste åren har vi förlorat många arbetsplatser i kommunen. Fem av kommunens stora företags ledningsgrupper har flytta härifrån. Att pendla för att få arbete är inte alltid attraktivt för familjer med små barn eftersom en stor del av samvaron med barnen går förlorad. Detta tillsammans med byggandet av dyra bostadsrätter är säkert några av anledningarna till att medelåldern är den högsta i Stockholms län.

• Medborgarinflytande och medborgardialog – detta är väl det område där det nya styret mest aktivt lovad en förbättring men också det område där man tydligast misslyckats.När man till sist förstod att man måste visa aktivitet var det för sent. På tio möten med politiker kom fem medborgare. Talet om ett ”medborgarforum” blev aldrig något av. Att man nu åtta månader före valet presenterar e-förslag känns närmast som ett hån. Den ”tysta strategi” som man nu ägnar åt där man mörkar t ex händelser som man i en kommun borde vara helt transparanta med kommer att straffa sig i längden.

• Investeringarna – kommunen gör jättelika investeringar för att öka befolkningen.
Hamnprojektet är den enskilt största investeringen i kommunen. Det talas om att kommunen skall agera bank med en upplåning på 1,4 miljarder som man förväntar sig att få tillbaka när bygget kommer igång ordentligt.  Men nu skjuts projekt upp och bostadspriserna faller också i Norrtälje. Men det verkar inte finnas någon plan B att ta till om projektet kraschar. I så fall blir det en dyr affär för skattebetalarna.

• Kommunens organisation – under mandatperioden har vi mottagit såväl brev som telefonsamtal från missnöjda medarbetare i kommunens organisation.  Arbetsmiljön och vissa chefer har kritiserats och det har också varit hög omsättning på cheferna. Ofta med avgångsvederlag trots att skaliga skäl för uppsägning förelegat. Det förändringsprojekt som man drivit har mötts av mycket kritik. Cheferna (direktörerna) har ofta varit mycket svåra att nå och inte ringt tillbaka när man lämnat meddelanden. Kommunalråden har utökats från två stycken till sex stycken och förvaltningscheferna har nu titeln direktörer.
Strateger har anställts vid många förvaltningar och antalet kommunala tjänstemän har utökats med ett femtiotal under mandatperioden.

Uppfatta nu inte detta som ett politiskt inlägg för det är det inte. Det är bara ett försök att utvärdera i sak de områden som under den senaste mandatperioden varit föremål för uppmärksamhet. Självklart fanns det många saker att kritiskt granska även under den borgerliga majoritetens tid vilket vi både gjort i Norrtelje Nyheter och i Radio Roslagen.

- Annonser -
DELA