- Annonser -

LEDARE

I en debattråd på Facebook kritiserar Barn och skolnämndens ordförande Olle Jansson (S) den film som Liberalerna gjort inför folkomröstningen om småskolor och landsbygd. Han påstår att Liberalerna missat att sätta fokus på skolans huvuduppgift att nå målen och höja kunskapsresultaten. Miljöpartiets Mats Wedberg ondgör sig i en kommentar kring att tomma skolgårdar vid de nedlagda skolorna visas i filmen och hävdar att det visst finns skolbarn där? Gör det verkligen det?

Efter en skoldebatt som minnehållit så mycket ”fake news” som den om skolan gjort känns dessa kommentarer som ett skämt. För inte menar väl Olle Jansson fortfarande att skolstrukturplanen tillkommit för att säkerställa att skolan klara sin huvuduppgift? Att lägga ned ett antal skolor är naturligtvis ett valhänt försök av den sittande minoriteten att spara pengar som skall användas för att fortsatt tillväxt i kommunen. Att det i själva verket kommer att blir dyrare för skattebetalarna med inhyrda baracker, skolbusssar, elevvård osv. Om man hade varit ärlig och talat om för medborgarna att man avsåg att spara in på barnens skola så hade man åtminstone gett en korrekt information. Men samtidigt vet den styrande minoriteten att en majoritet att medborgarna inte vill att det skall sparas på  barnen. Därav denna omskrivning till att ”stärka kvalitén i undervisningen”.

Men Olle Jansson inte kan man väl tala om att stärka kvalitén i undervisningen när vi nu ser resultaten av skolstrukturplanen?

• Över 100 elever i högstadiet gick ut utan gymnasiebehörighet. (13%)
• Norrtäljes kommunala skolor rasade igen i Lärarförbundets ranking.
• Ökning av mental ohälsa bland elevernas niondeklassare oroar.
• Vissa lever räcker inte maten till i de större skolor som man nu skapat.
• Narkotikaringar finns vid de större skolorna. Knarkhundar söker och gäng avslöjas.
• I vissa större skolor duschar eleverna inte efter gymnastiken.
• Klassernas storlek har ökat i många skolor trots att Socialdemokraterna i ett
stort dokumentet tydligt konstaterat sambandet mellan mindre klasser och
elevernas studieresultat.
• Bristen på lärare som angavs som ett skäl för att stänga de små skolorna verkar
nu har nått öven de stora skolorna?
• Hörselskydd, stressbollar och kedjevästar borde kunna ersättas av en individuellt
anpassad skola som tar hänsyn till individernas förutsättningar.
• Den högre ljudnivån i klassrummet gör att många elever klagar över huvudvärk
på eftermiddagarna.
• Fler och längre bussresor gör att vissa barn inte är hemma förrän kl 18.00 och
en del får vänta upp till en timme innan skolan börjar.
• Ingenting görs för att höja studimotivationen trots att vi nog alla vet att kommunen
har en låg studietradition.

Nej sanningen är i själva verket att skolstrukturplanen skapat såväl sämre studiemiljö
som lägre kunskapsresultat. Inget av de argument som användes av minoritetens skolpolitiker när man introducerade skolstrukturplanen har visat sig tåla en ganskning av källfakta.

Därför bör vi rösta ”JA” i den kommande folkomröstningen om skolan och landsbygdens utveckling. Självklart betyder inte ett ”JA” att vi skall driva skolverksamhet där det inte finns några barn eller där det finns för få barn. Inte heller skall vi driva någon
skolverksamhet där föräldrarna hellre ser att deras barn åker buss till en större skola.
Självklart skall de barn och föräldrar som hellre vill gå i en liten skola få denna möjlighet.
I en dialogmodell skall vi tillsammans med dem som bor på platsen finna rätt former för barnens skolverksamhet. Vi skall vara öppna för att tänka ”utanför boxen” d v s vara öppna för att pröva nya förslag och ny teknik. Vi skall låta skolans intressenter vara delaktiga i alla icke myndighetsbegränsade beslut i en ny, aktiv, decentraliserad organisationsmodell
där rektorer, lärare och övrig skolpersonal ges huvudansvaret för att leda den dagliga, lokala skolverksamheten. Vi återför diciplinen i skolorna och stärker lärarens status. Vi
skapar ett föräldraengagemang såväl i skoldagen som i studiemotivationen. Staben vid skolkontoret behovsprövas och byggs upp för att leverera av kärnverksamhet, nämnd eller myndigheter efterfrågade tjänster.

Vi röstar således egentligen för att få en dialog kring hur vår skolverksamhet skall organiseras och hur vi skall skapa en framtid för våra barn.

 

 

- Annonser -
DELA