- Annonser -

Nu går Norrtälje kommun åter ut och slår sig för bröstet och talar om att man är på rätt väg när det gäller kommunens skolor. Anledning är att SKL (Sveriges kommuner och landsting) nu presenterat sin rankinglista över Sveriges kommuner. Norrtälje kommun har år 2017 klättrat på denna rankinglista från plats 113 som man nådde 2016 till plats 75 när det gäller kunskapsresultaten. 2015 låg man på 70 plats. Detta betyder bland annat att över 91 % av de niondeklassare som gick ut i år hade gymnasiebehörighet. Men börjar man granska siffrorna så framträder en mer differentierad bild. Meritvärdet i genomsnitt
har då sjunkit från 222,8 till 216,5. Elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har minskat från 74,5% till 71%. Det genomnittliga meritvärdet var 2015  så högt som 7,4 och har 2017 sjunkit till 5,7%. Vi har således en bit kvar innan vi når till år 2015 års resultatat trots allt prat om kvalitetshöjningar som våra politiker lovat.

Samtidigt som man gläds åt denna genomsnittligt förbättrade ranking så känns det angeläget att komma ihåg att Norrtälje kommun i Lärarförbundets årliga undersökning som omfattar fler parametrar än kunskapsresultaten föll till plats 202 år 2017 mot 126 år 2016.

Hur skall man då tolka resultaten när rapporterna visar så diametralt olika siffror? Anledningen är helt enkelt att Lärarförbundet i sin rapport tar upp andra frågeställningar än SKL som ju är kommunernas egen organisation.

Dessa rapporter tjänar naturligtvis också bara sitt syfte som lokala diskussionsunderlag där de erbjuder indikationer som måste värderas från fall till fall. Norrtälje kommuns skolor måste värderas enskilt efter lärare och elevers prestationer. Har vi en årgång av studiemotiverade, begåvade niondeklassare så kommer dessa självklart att höja kommunens genomsnittliga resultat.

Kvar står det faktum att kommunen har en omodern, toppstyrd skolorganisation, att man genom den nya skolstrukturplanen och stängning av ett antal skolor skapat problem med större klasser, försämrad studiemiljö och sämre resurser för stöd till enskilda elever.

Ekonomin förbättras dock och det är inte omöjligt att man kommer att spara 30 + 60 miljoner på skolorna i kommunen. Stordrift är bra ur ekonomisk synpunkt men enligt all pedagogisk forskning är stora grupper förkastligt för kvalitén.

Att läsa rapporterna och dra slutsatser av dessa utan att titta på hur det verkiligen ser ut i våra skolor är naturligtvis helt förödande för såväl lärare som elever och föräldrar. När vi låter de grupper som arbetar i kärnverksamheten ta över ledningen förskolorna kan vi närma oss en lösning på problemen. Frågan är vilka politiker som verkligen är beredda att ta dialogen om skolans framtid? Eller skall vi tappa fler generationer i brist på politiskt mod?

- Annonser -
DELA